Liahs första viltspår!
Nu så var det avklarat! Liahs första kursdag på viltspår.
Allt avlöpte finemang med start inne i klubbstugan på Brukshundsklubben Attila.
Vi gick igenom hur man lägger upp ett blodspår, sedan fick vi se en av ledarna lägga ett kort spår till sin labbe Castor.
Därefter bar det av ut i skogen för att lägga var sitt spår, vilket inte är så lätt som man kan tro! Det är mycket att hålla reda på. Klöven, blodet, snittslarna, hur och vart man går. Man börjar med ett uppstamp och droppar lite blod, sedan går man framåt, droppar blodet ofta i spåret och eftersom man ju inte vill ha blod överallt så kollar man neråt hela tiden. Vart är man då på väg, ju helt ur kurs. Försöker räta upp sig och gå åt det hållet man blivit anvisad. Släpa klöven droppa blodet hålla kursen hmmm....! Har nog glömt nått, ja just det snitslarna var det ju också. Nåväl spåret är ju nästan klart, så jag sätter en på slutet. Binder fast klöven och går tillbaka.
Efter det blev det lite fikapaus. Sedan fick vi se Castor och Britt gå sitt lilla spår vid klubbstugan. Vilket gick alldeles galant. Här pratades det även om vikten att sköta om sin utrustning så att man inte står där med en ihoptrasslad lina när man ska göra ett riktigt eftersök. Sonny visade hur man lindar upp spårlinan så det blir lätt att slänga ut den utan trassel när man ska ha den nästa gång.
Åter ut i skogen till våra spår som nu legat en stund. Liah och jag fick med oss en av ledarna och en annan kille att gå efter oss vilket var tur eftersom jag ju glömt att snitsla mitt spår. De var väldigt duktiga på att se vart jag droppat blodet men de är ju vana.
Så till hur det gick för Liah. Hon började lite tveksamt vid uppsparket, slickade lite misstänksamt på blodet, satte sig ner och tittade på mig. Matte vad ska vi göra nu då? Tycktes hon fråga. Väntar ut henne lite, går lite framåt för att hjälpa henne lite på traven. Sedan tassar hon på lite tvekande och sakta framåt men det går i alla fall framåt!
Då säger Göran att detta blir nog en spårnoga hund så småningom. Då blir matte glad, peppar ytterligare lite på Liah som då fortsätter spårandet. Killen som går med oss håller koll på blodet så vi inte kommer alldeles ur kurs. Men konstigt nog så gör vi inte det ändå, Liah är duktig men lite tveksam. Cirka 25 meter från slutet stannar hon upp, vänder om lite och kollar spåret tillbaka. Vädrar i luften och lyssnar upp åt vägen där de andra hundarna skäller. Matte får peppa lite till så går hon tillbaka och vidare i spåret. Får så upp mera doft i näsan, vad kan detta vara? Hon blir nog lite nyfiken det lilla trollet. Kommer så fram och hittar en klöv som hon försiktigt tar i munnen. Matte blir glad och peppar på igen. Då tycker Liah att det är riktigt kul och spännande, bär sedan klöven nästan hela vägen tillbaka.
Detta tycker jag var en väldigt bra start för Liahs viltspår-karriär! Det var ju trots allt första gången!
Det var allt för denna gång!
Dandie i mitt liv!
Jag mötte Dandie´n, jag mötte Dandie´n och jag såg att godhet fanns!
Mitt första Dandie möte skedde för cirka tjugo år sedan och genast tänkte att en sådan hund vill jag ha! Så blev dock inte fallet utan en Sheltie halkade in i våran familj som då bestod av man, två flickor och flattpojken Pinoccio. Efter detta har vi haft Pudel, Schäfer och Jack Russell - som vi nu har avel på.
Pinoccio Tito & Tuffie Sennie
Längtan efter en Dandie återkom när jag en dag var hos Lotta för att kolla in en Jack Russell valp som vi kanske skulle köpa. Detta köp blev av och tanken på att skaffa mig en Dandie tog fäste i min hjärna igen efter att ha mött de underbara Dandisarna Trulsa och Ester på Vip-Win´s.
Vip-Win´s Julia
Jag började att kolla runt lite efter olika alternativ. Hittade en tik, som det inte blev nått med. Där efter fick jag, tips av Marie-Louice om en hane på kennel Strike, och slog till på underbaraste Nickogossen! Fick där även nya vänner för livet i Gun och Ove som är Nickos uppfödare.
Nico min "änglahund"
Kanske skulle vi satsa på avel även på denna rasen?! Tanken började att gro! När Lotta så hade Russellvalpar efter Selma, som vi var och tittade på, hade hon även två dandievalpar. “Vinna eller försvinna” o, “Friskt vågat är hälften vunnet” Jag skojade o, sa att hon kunde sälja tiken till mig för hon skulle ju ändå ha hanen kvar. Så gick ett par dagar och jag fick telefon. - Jo… jag kunde, kanske få köpa lilla Julia, sa Lotta! Om jag var intresserad vill säga? Om jag var….? Självklart var jag det! Nu var det bara att framföra detta till gubben ,som frågade “Hur många hundar ska vi egentligen ha?” - Sex svarade jag snabbt. Detta blir den sista!
Så när valparna var tillräckligt gamla, flyttade hon in hos oss. Underbara lilla Vip-Win´s Julia. Här går hon under namnet Liah.
Nu hade vi så grunden i våran Dandie avel! Trodde jag! En dag i slutet av Maj 2010 blev så Nicko hastigt sjuk i multipla krampanfall vilket ledde till mitt värsta och svåraste beslut att ta! Avlivning! Tänker på honom varje dag, och sänder därmed ett stort tack till Gun o, Ove för att jag fick möjligheten att köpa o, lära känna Nicko, lära känna rasen och er förståss! Tack till M-L för tipset och tack Lotta för Liah!
Dessa fyra människor är nu mina mentorer i Dandie världen. Hoppas på ett gott samarbete framöver.
Och nya planer smides….. som jag snart kommer att berätta för er om!
Dandietiken Liah!
Russlarna Chili, Tilda & Calle
Våra hundar i dagsläget
Jeanette // Sjöbolyckans kennel
Mitt första möte med rasen!
Det var Eréne vi åkte hem till och då hade hon Dandien VIP-Win´s Princess Matilda (Majken), vilken härlig hund, så trevlig och go!! Och så roligt att få träffa Eréne!!
Jag hade en annan ras då och hade ingen tanke på att jag skulle bli så kär i rasen.
Monika köpte ingen Dandie, det blev en Storpudel så småningom hos henne.
Jag köpte min första Dandie 1992 av Lili Lagerqvist.
Willows Amalia (Pepsi), en så underbar hund hon var!! Tack Lili för att jag fick köpa henne!!
Här ligger hon på soffan med sina priser.
Pepsis Far Willows Mirage var bror med Lottas första Dandie Willows Walzing Matilda som i sin tur var mor till Erénes Majken. Hoppas ni förstår vad jag menar!
1995 var vi på Tidaholms brukshundklubb på utställning och efter den vanliga utställningen hade dom en tävling till alla hundar som bodde i Tidaholms kommun och Pepsi blev då Tidaholms vackraste hund. Hon älskade verkligen att visa upp sig!!
Pepsi blev Mor till 3 valpkullar, hon var en så duktig Mamma till sina valpar.
Vi har tre Dandisar nu och alla är dom släkt med våran Pepsi.
Vi trivs så bra med våran ras, utan Dandie skulle livet inte vara lika roligt och alla vänner som vi träffat genom rasen så roligt vi har!!
Ha en bra dag M-L!
Cushings syndrom!
Hello dandielovers!
Ökad törst, ökad aptit och/eller symmetriskt håravfall kan tyda på att din hund har Cushings syndrom?
Cushings sjukdom är en hormonell ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjd produktion av kroppseget kortison i hundens binjurar. I de flesta fall producerar binjurarna mer kortison på grund av att det i hjärnan produceras ett överskott av ACTH-hormon i tallkottskörteln. Hormonet stimulerar i sin tur binjurarna med ökade kortisonnivåer som följd. Detta resulterar i bl a, ökad törst och aptit, symetriskt håravfall (framför allt rygg), svaghet och uttunning av muskler, hudförändringar som t ex ökad pigmentering, tunn hud samt ökad bukighet på grund av fettansamlingar i bukhålan.
Hundarna kan uppvisa en eller flera av ovanstående symtom delvis beroende på hur långt sjukdomen har hunnit utveckla sig. I 85-90% av alla fall beror överstimuleringen av binjurarna på sjukdom, vanligen godartade tumörer i hypofysen. Övriga fall orsakas av en eller flera tumörer i binjurarna. Sådana förekommer två till tre gånger så ofta hos tikar som hos hanhundar.
Cushings syndrom drabbar främst medelålders eller äldre hundar. De hundar som har cushings syndrom som orsakas av hög ACTH-halt (hypofysorsakade) får oftast symtom i yngre år än de hundar får där sjukdomen orsakas av binjuretumör. Risken för binjuretumörer är ökad i vissa raser. Dit hör Beagel, Bostonterrier, Boxer, Pudel, Schäfer, Tax och Terrier. Högre förekomst i vissa raser än andra tyder på att det finns ett ärftligt inslag i uppkomsten av Cushings syndrom. I Sverige drabbas främst Cavalier King Charles Spaniel, Pudel och Tax av Cushings sjukdom.
Hur ställer man då diagnosen?
Ett bra första test om man misstänker Cushings är ett urinprov (morgonurin) som man tar själv hemma och lämnar till sin veterinär. Genom att mäta mängden kortison i förhållande till mängden urinämnen (kreatinin) så får man en uppfattning om hur det står till med binjurarnas hälsa. Om urinprovet är positivt, dvs man har en stark misstanke om Cushings sjukdom så gör man ett dyrare och mera tidskrävande test. Man kan också få bra ledtrådar i ett vanligt blodprov. Då ser man ofta brist på vita blodkroppar, ökade levervärden och ökat blodssocker.
Hur behandlas sjukdomen?
För de flesta hundar väljer man medicinsk behandling.
När behandlingen inleds krävs regelbundna tester av binjurarnas funktion med ett parveckors intervallför att se att man ger rätt dos. När behandlingen fungerargörs kontroller en eller ett par gånger per år.
En god nyhet är dock att det numera finns effektiv behandling, som ger ett bra resultat och utan rapporterade biverkningar. En nackdel finns trots allt, behandlingen är dyr!
Förutom kostnaden för själva medicinen är det dock till stor glädje att de vetenskapliga framstegen möjliggjort en effektiv behandling med låga biverkningsrisker för våra Cushing- patienter. De kan leva ett normalt liv och slippa de uppräknade symtomen.
Sammanställt av Janette Andersson
Det var allt för denna gång.
Om ni där ute i hundSverige har någat att tillföra i denna fråga mottages det tacksamt.
Skicka ett mail på dandí[email protected]
eller lägg in en kommentar nedan!Grytjakt & Viltspår
Hejsan alla Dandielovers!
Våra Dandisar är ju i grunden en jakthund så här är ett inlägg för er som är lite sugna på jaktträning för era små älsklingar!
På förslag från en annan dandieälskare ute i landet.
Grythundar
Följande raser är idag mest aktuella som grythundar.
Borderterrier
Jack Russell Terrier
Parson Russell Terrier
Släthårig foxterrier
Tax
Tysk jaktterrier
Kolla gärna in Rasstandard för Dandie Dinmont också.
http://www.dandiedinmontclub.se/2rasstd.html#upp
Grythunden ska utan att vara rädd ha respekt för rovdjuret. Det är viktigt för både hundens egen del för att undvika skador, samt med hänsyn till viltet. Klokhet och ett balanserat arbetssätt är viktigt. En hund som har för stor skärpa och saknar all respekt för rovdjuret är klart olämpligt och helt värdelös vid praktisk grytjakt. Dessa egenskaper kan bedömas vid träningar och prov.
Inom de aktuella raserna finns det dock många linjer som inte längre har de rastypiska grytanlagen. Rådfråga Grythundklubben före köp av grythund.
Om hunden blir Godkänd vid anlagsprov är den lämplig och användbar som grythund för jakt på räv respektive grävling.
Godkänt anlagsprov betyder att hunden kan ses som ett föredöme och att den får starta på jaktprov i naturgryt för att kunna bli grytjaktchampion.
För att få godkänt på jaktprov för sprängare fordras att hunden spränger räven och att arbetet i övrigt kan betecknas som förstklassigt.
För att få godkänt på jaktprov för förliggare fordras att hunden kan hålla kvar grävlingen tills dess nedslag har gjorts och att arbetet är förstklassigt.
För jakt på räv bör hunden vara över året innan den släpps i naturgryt och för jakt på grävling två år. Låt hunden bli tillräckligt mogen för sina uppgifter!
Rävsprängare
Grythundarna har en stor användbarhet. Jakt på räv kan dock sägas komma först. Träning i provgryt och grytanlagsprov syftar till att få fram effektiva "rävsprängare". Stor rörlighet och korta rusher får räven att snabbt lämna grytet. Trots att grävling används som provdjur är alltså inte målsättningen att få fram hundar för sådan jakt.
Förliggare
Grävling, mårdhund, mink och mård jagas med fördel med grythund. Vid jakt på grävling används en "förliggare", dvs en hund som inte är speciellt skarp och vars egentliga uppgift är att med sitt skall markera var i grytet grävlingen befinner sig.
Apportör
Många grythundar används som kortdrivare på rådjur, hjort, älg och vildsvin. Viltspår och apportering är exempel på andra användningsområden.
Eftersök
Likaväl som när det gäller att förkorta lidandet hos en skadad morkulla eller älg, gäller detta för skadade och sjuka rävar och grävlingar. Här finns inget alternativ till vältränade grythundar. Viltvård och skyddsjakt har också behov av dugliga grythundar.
Grytträning
Man tränar sin hund för grytjakt i ett provgryt där det finns lock på gångarna så att man kan observera hur hunden jobbar i grytet. Till sin hjälp har man en tam grävling som är speciellt tränad för sin uppgift.
Var tränar jag?
Det är lokalklubbarna som ansvarar för grytträningen. Kontakta någon i styrelsen för den lokalklubb där du bor så kan de hjälpa dig med var närmsta provgryt finns.
När tränar jag?
Träningarna börjar inte förrän på våren/försommaren när grävlingen har kommit ur sin vinterdvala och brukar pågå under sommarmånaderna. Titta på din lokalklubbssida för träningstider eller kontakta någon i lokalklubben styrelse för information.
Hur gammal ska min hund vara?
De olika grythundraserna - och individerna - mognar olika fort för att klara av uppgiften att träna gryt. Hunden bör vara närmare året innan man börjar men det är inget hinder att börja senare.
Provgrytet
Ett provgryt kan vara fast, mobilt. Det har en kittel för grävlingen i mitten och dit leder tre gångar med olika hinder, som ska symbolisera de svårigheter som kan möta hunden under jord. En gång har ett liggande nålsöga på 13*17 cm, den andra har en stående, och i det tredje måste hunden hoppa upp 60 cm för att få kontakt med grävlingen.
Kitteln är rörlig så att tränaren eller provdomaren kan vrida fram det hål som grävlingen ska möta hunden ifrån. Man använder galler mellan hund och grävling för att undvika skador på djuren. Vid provet bedöms hundens smidighet och rörlighet samt förmåga att attackera utan alltför hård konfrontation.Grävlingen
Vi skiljer på två typer av grythundar; rävsprängaren är hundar för jakt på räv och är de vanligaste hundarna, samt förliggare, vilka är hundar för jakt efter grävling.
De olika typerna har helt olika arbetssätt och fordrar därför olika former av träning och prov. I regel har jägaren skaffat en hund för antingen räv eller grävling. Visar träningen att den skulle fungera betydligt bättre för det andra viltslaget får man tänka om.
I ett grytprov används grävling som prov- och träningsdjur oavsett om det är frågan om sprängare eller förliggare. De provgrävlingar som används är speciellt tränade för sin uppgift och vet hur de ska sätta sig i respekt hos hundarna.
Grävlingen måste vara uppfödd i hägn. Ju tamare den är desto bättre fungerar den.
Jaktprov
När Din hund blivit grytjaktchampion måste Du som hundägare själv anmäla detta till SKK, annars kommer inte titeln att läggas in deras data. SKK har tyvärr inget datasystem f n som sköter detta automatiskt. Ring SKK:s informationsavdelning, tfn 08-795 30 30 och beställ blankett för detta.
Anmälan till jaktprov
Administrationen runt ett grytjaktprov är som följer:
- Start på jaktprov görs upp mellan hundägare och domare.
- Domaren skickar efter avslutat prov - senast inom en vecka - resultatet till SGK:s provsekreterare
- Resultatet som rapporteras innefattar resultatlista grytjaktprov samt provberättelse grytjaktprov. Domarens namnförtydligande samt personnummer ska finnas med på resultatlistan.
- SGK:s provsekreterare vidarebefordrar provberättelsen till SGK:s sekreterare.
- Hundägaren betalar snarast in startavgiften, 150 kr, på SGK:s plusgiro: 10 95 48-8.
- Hundägaren betalar domararvode med max 300 kr i samband med provet.
- Hundägaren ersätter domarens resekostnader med 16 kr/mil i samband med provet.
Bestämmelser
Följande tävlings- och championatbestämmelser gäller idag för Jaktprovschampionat (gryt) SJ(G)Ch. Championatet utfärdas för antingen sprängare SJ(gs)Ch eller förliggare SJ(gf)Ch. Samma hund kan erhålla championat i bägge kategorierna genom att utföra motsvarande prov.
- Två godkända grytanlagsprov samt ett godkänt grytjaktprov
- Ett godkänt grytanlagsprov samt två godkända grytjaktprov
För hundar som gjort grytprov enligt det äldre poängsystemet gäller
- Två godkända grytanlagsprov med lägst 50 p var samt ett godkänt grytjaktprov
- Ett godkänt grytanlagsprov samt ett godkänt grytanlagsprov med lägst 50 p samt ett godkänt grytjaktprov
- Ett godkänt grytanlagsprov med lägst 50 p samt två godkända grytjaktprov
Utöver grytmeriten ovan måste hunden ha lägst 2:a pris vid kvalitetsbedömning efter 15 mån ålder på utställning i något nordiskt land.
Viltspår – en naturlig aktivitet
En av de mest naturliga samt effektiva aktiviteter att sysselsätta sin hund med är att lägga viltspår. För som bekant får hundens släktingar, vargar som lever i vilt tillstånd, spåra upp sin föda ”på egen tass”med hjälp av sitt förnämsta redskap, nosen. Viltspår är dessutom en av de aktiviteter som tröttar ut hunden mest tack vare att det krävs att den använder sin hjärna för att hitta rätt bland alla dofter som finns i skog och mark. Inte behöver man mycket utrustning heller för att gå ett viltspår. En sele, en lina som är mellan 5-10 meter, klädnypor, plastband, djurblod samt några rådjursklövar duger gott. Vill du prova på att lägga viltspår åt din hund bör du införskaffa dessa saker.
Utrustning
Sele och lina köper du i någon djuraffär, plastband och klädnypor finns på de flesta varuhus samt på Panduro hobby. Istället för plastband går det att klippa sönder plastpåsar eller använda toalettpapper eller pappersremsor. Papper bryts ju ner av naturen så om man glömmer kvar snitslar är detta ett miljövänligare alternativ. Tänk på att snitslar endast används under en övergångsperiod innan du har lärt dig att lita till dina egna naturkunskaper. Blod och rådjursklövar kan vara lite knivigare att få tag på men försök på något slakteri, lokala jägare eller i någon butik som själv styckar sitt kött. Många ras- och brukshundklubbar håller i kurser i viltspår och kan då vara behjälpliga i att skaffa fram dessa hjälpmedel. Tänk på att du kan behöva tillstånd från Jordbruksverket för att lägga blodspår, läs mer på Jordbruksverkets hemsida.
Spårplatsen
Den bästa plats att lägga viltspår på är i skogen. Dels för att det är ett naturligt ställe för hundar att leta efter mat i och dels för att det brukar vara tyst och stilla där. Och tänker du tävla i denna gren läggs tävlingarna nästan alltid i skogsmark. Men det fina med spår är att det går att lägga var som helst när som helst. Man kan utföra denna aktivitet på egen hand men är man flera stycken går det lättare och blir roligare. Gör spårläggningen till en familjeaktivitet så får ni frisk luft, motion samt en trevlig stund tillsammans!
Få hunden intresserad
Innan du börjar är det bra få din hund intresserad av rådjursklöven eftersom det är denna som hunden ska spåra upp. Nästa steg är att hälla blodet i en flaska som det går att droppa blodet ur, typ en ketchupflaska i plast. Sedan knyter du fast 10 cm långa plastremsor i ett antal klädnypor som du sedan sätter på en rund stålring som är lätt att bära med sig. Bind sedan klöven i ett snöre så att du kan släpa det i marken så att det ger ifrån sig vittring. Precis innan du ska gå spåret med din hund ska du ta på den selen (eller ett brett halsband om du föredrar det) och knipsa sedan på linan. Tänk på att endast använda utrustningen när du går spår så att den fungerar som en signal åt hunden: ”Nu ska vi spåra!”
Så här börjar du spåra
Första spåret som du lägger bör inte vara mer än cirka 10 meter långt och hunden bör stå bunden vid ett träd som står cirka 5 meter från spårets start eftersom den ska se vad du gör hela tiden. Gör en start genom att sparka upp lite jord och droppa lite blod i den lilla gropen som bildas. Dra sedan klöven i marken och droppa blod oregelbundet. Det räcker med en halv deciliter första gången. När du sedan lägger hela spår går det åt cirka 3,5 dl. Vänta några minuter och gå sedan spåret och glöm inte att visa starten för din hund medan du säger ”spår, sök spår”. När hunden hittar klöven ska den ha mycket beröm. En del ger även sin hund godis medan andra låter hunden bita i klöven ett tag. Tänk bara på att många hundar blir dåliga i magen av att äta bitar av klöven.
Så fortsätter du
Andra spåret bör vara cirka 200 meter långt och innehålla en rundad vinkel. Efter hand utökar du sträckan samt lägger till vinklar i 90 grader. Dessutom ska du lägga spåret tidigare och tidigare så att hunden får vänja sig vid att leta spår som har legat några timmar. Tänker du tävla måste du först göra en anlagstest på din hund. Men att tävla är inte det viktigaste utan det är att du och din hund gör en rolig och nyttig aktivitet tillsammans. Och om du vill kan ni göra en samhällsnytig insats genom att hjälpa till att leta upp djur som blivit påkörda eller skadeskjutna genom eftersök. Det var nämligen så denna aktivitet en gång började. Jägare som hade råkat skadeskjuta vilt använde sina hundar till att nosa upp var de gått och gömt sig så att de kunde göra slut på deras lidande.
ANLAGSKLASS
Spårlängd 600 meter
4 Räta vinklar med minst 50 meter mellan vinklarna.
Cirka 15 m bloduppehåll på raksträcka.
Skanken ska släpas hela vägen utan uppehåll.
Om man är två som går spåret ska den som blodar gå sist.
Blodas 2-5 timmar före start.
Tiden räknas när man börjar bloda. Det går cirka 1/3 Liter blod till ett spår. Spårläggarkäpp med 2x2 cm, kontaktyta mot marken eller stänkflaska används. 1 meter mellan blodstämplar dock tätare de första tio metrarna. Spårlinan får ej överstiga 10 m. Avståndet mellan hund & förare ska vara minst 5 m. Vid svårframkomlig terräng får linan släppas eller fattas kortare. Föraren får stötta hunden med lågt tilltal. Om hunden fått tappt på grund av uppenbar viltstörning får föraren visa hunden tillbaks på spåret. Skanken läggs vid spårets slut, ej synligt dock utan att gömmas. Hunden behöver inte markera skanken men det ska gå att konstatera att den slutat spåra. Spårtiden får max vara i 30 minuter. För godkännande krävs att hunden visat utmärkt förmåga att följa spåret, arbetat i lämpligt tempo och inte behövt någon hjälp att efter tappt återfinna spåret (gäller inte viltstörning - se ovan).
ÖPPENKLASS
Godkänt anlagsprov krävs före start i öppen klass. Spåret ska ha legat i mellan 12-24 timmar och innehålla 3 stycken bloduppehåll på cirka 15 meter varav två vinklar. I den ena av dessa vinklar går spårläggaren utan ytterligare blodning tillbaka cirka 15 meter, vid sidan av det lagda spåret på raksträckan, och gör vinkeln där.
- Skottprövning: 50 - 100 meter före spårslutet sätts eller läggs hunden. Domaren går ca 10 meter från hunden i spårets riktning och avlossar ett skott med hagelvapen eller startpistol. Skytten återvänder och visar föraren i vilken riktning denna ska fortsätta spåret. Viss iver kan tolereras men följande räknas som allvarliga fel: Uppenbar skotträdsla, okontrollerbar upphetsning, vägran att fullfölja spårningsarbetet. Spårtiden får max vara i 45 minuter.
- För första pris krävs att hunden uppvisat godkänd skottreaktion, utmärkt förmåga att följa spåret, arbeta i lämpligt tempo, endast med stöd från föraren samt utan ingripande av domaren nått spårets slut inom föreskriven tid.
- Utmärkt spårningsförmåga: Hunden spårar målmedvetet och spårsäkerhet och har endast ett par mindre tappter som den reder ut självständigt. Klarar vinklarna utan större svårigheter.
- Lämpligt tempo: Hunden arbetar på i ett följsamt sätt i ett så lugnt tempo att den kan fungera effektivt i en riktig eftersöktsituation.
- Självständighet: Hunden ska spåra utan för mycket stöd från föraren.
- Stöd från föraren: Lågmäld uppmuntran då hunden spårat rätt.
- Hjälp: Förarens återföring av hund till spåret, utan domarens medverkan, då föraren ser att hunden är på villovägar eller inte kan finna spåret.
- Hund får avlägsna sig högst 100 meter från spåret innan ingripande görs av domaren.
Här är ett ex, på hur ett viltspår i öppenklass kan se ut! Vinklarnas ordnig och placering kan variera.
Informationen är bland annat hämtad på grythunsklubbens hemsida, här kan du gå in och lära dig mera.
http://www.grythundklubben.se/Default.aspx
Mer information hittar du på Svenska Kennelklubbens hemsida www.skk.se och titta på olika rasklubbar för jakthundar (tax och retrieverraserna till exempel) och kolla när de har spårprov. Där hittar du även fullständiga regler för spårprov.
Sammanställt av Janette Andersson
Välkommen till vår nya blogg!
Hejsan Alla Dandielovers! Vi är fyra Dandietokiga tjejer som ville starta en blogg för oss Dandieälskare.
Här kommer vi att ta upp sådant som vi tycker är roligt och viktigt med våra hundar.
Kom gärna med förslag på vad vi ska ha med på denna blogg. Skicka till våran mail.
dandí[email protected]
Vi startade denna sida under ett annat namn från början men då det fanns synpunkter på detta namn från något håll så bestämde vi oss för att byta.
Ha det gott ute i hundSverige!
Hade det inte varit för Eréne så.......
Akvarell målad av Yvonne Ohlsson Söderholm
När jag sitter och tittar ibland mina vykort så fastnar jag ofta vid akvarellen "Trimträff". Tänk vad en hund kan förändra i ens liv. Genom mötet med andra människor och deras hundar, har man träffat människor som blivit ens "goaste" vänner.
Från vänster på bilden har vi Willows Lady Lu-Lu. En härlig tik som är aktiv inom agility-grenen och håller matte Ann-Britt och husse Lars i trim. Lu-Lu är också mycket duktig på att stöta fram rådjur.
I mitten och till vänster sitter systrarna Ding-Dong Elvira och Ester. Uppfödare till dessa sötnosar är Eréne och Anders Johansson.
Elviras matte och husse är ju Eréne och Anders. För att krångla till det hela, så är dom våra första valpköpare på 80-talet. Så snälla och goa. Det är så härligt. Nu är det år 2011 och vi har fortfarande kontakt med varandra. Vi äger en Dandie Dinmont hane tillsammans också.
Valpen dom köpte av oss var VIP-Win´s Princess Matilda kallad Majken.
"Majken"
Matilda
Majkens mamma var vår älskade Willows Walzing Matilda.En tik som bara var det underbaraste man kunde tänka sig. Från Kennel Willlows har vi köpt tre tikar. Willows Walzing Matilda, Willows Lady Lu-Lu och Willows Miss Marple. Tack Lili, för dessa underbara varelser!! Ett litet PS..Matilda var den första Dandien som genomfört ett karaktärsprov. Hoppas kunna få en rapport från beskrivaren Göte Roman om den händelsen. Unikt, på den tiden...
Dandie Dinmont hanen som Eréne och jag samäger kommer från Kennel VIMAX i Danmark. Uppfödare är Max och Vibeke Renard. Max och Vibeke träffade jag redan på 80-talet när jag förmedlade kontakten med Kennel Goliath´s, Lotta Thisell i Vreta Kloster. Dom köpte en tikvalp som hette Goliath´s Octopussy Pepper. Namnet var jag skyldig till. Valpen blev döpt efter en av James Bonds flammor. Jag har fortfarande kontakt med Max och Vibeke. Också roligt, tycker jag... Hanen vi köpte av VIMAX heter Dusty Dubbs. Kallad Dusty. Han är hos en fodervärd som också har blivit en mycket nära vän. Helt fantastiskt!!!
Dustys MH
Den sistnämda på akvarellen är Ester. Vår älskade Ester!!! Tänk, min valpköpare blev uppfödare till min hund och valpköpare till mig en gång till. Låter kanske krångligt, men det är inte så som det låter. Jag börjar med att presentera valpen som Eréne köpte av mig. VIP-Win´s Cleo Caramel "Maja". Eréne ville ha tillbaka något från sitt egna och det fick hon med Maja. Majas mamma är Ester och Majas pappa är Zimyrs PostMan "Isak".
Ding-Dong Ester
"Maja"
Isak
Isak samäger jag med Jeanette Petterson Roman. Tack vare Isak så har Kalle och jag fått ytterligare två vänner.
Hos Eréne och Anders har man alltid varit välkommen. Dom är mycket gästvänliga. För några år sedan anordnade Eréne en "date" hemma hos sig. Det var Eréne, jag, Anette och Marie-Louise. Att träffas och tillsammans prata Dandie är både kul och lärande. Jag träffade då min tvillingsjäl Marie-Louise. Har fått min allra bästa väninna!!! Våra "gubbar" är också mycket goda vänner. Tänk vad jag har Dandien att tacka för mycket!!
Nu ska jag tacka Eréne för ytterligare två av våra nära vänner. Jag fick ett tipsfrån en Dandie ägare om en pepparfärgad hane. När Eréne och jag var på Älvsjömässan så presenterade Eréne mig för Helena och Marek Denoch. Ägare till Hitchems Conspirious Clown. Kallad Morris. Denne hane rusade rätt in i hjärtat på mig. Vilken hund!!! Vi har sedan den dagen hört av varandra. Vi åker på utställningar tillsammans. Nu har Helena och Marek Jack Russell Terrier. Men Morris är med som support...Helena och Marek är uppfödare till sin första Jack Russell kull. Grattis från oss!!
Helena Denoch med sin älskling Ester
Jag säger bara: Vi lever här och just nu. Ta tillvara på dagen och njut. Tack Eréne för alla mina vänner jag och Kalle har fått.
Kram Lotta
